Varför fortsätter jag att slå mig själv med en hammare? För det känns så bra när jag slutar.

Vid slutet av dagen är tron en konstig sak.
Det dyker upp när man inte riktigt förväntar sig.
En dag kanske du kommer att upptäcka att sagan är lite annorlunda än du drömt.
Slottet, ja, det kanske inte är något slott.
Och det är inte så viktigt med "lyckliga i alla sina dagar" bara att det är lyckligt just nu.
Då och då kommer människor att överraska dig, och då och då kommer människor få dig att tappa andan.

Kanske gillar vi smärta.
Kanske är vi konstiga på det sättet.
För utan det, jag vet inte, men kanske skulle vi inte känna oss verkliga.
Vad är det att säga egentligen?
Varför fortsätter jag att slå mig själv med en hammare?
För det känns så bra när jag slutar.

Intimitet är fyra stavelser ord för "här är mitt hjärta och själ, var så god och mal ner det till en hamburgare och njut" Det är både önskade och fruktande.
Svårt att leva med och omöjligt att leva utan.
Intimitet är även knutna till dessa tre: släktingar, romantik och rumskamrater.
Det finns vissa saker som man inte kan fly ifrån, och andra som du helt enkelt bara inte vill veta.